Helt plötsligt, vart jag än vänder mig, så finner jag svartsjuka relationer. Är det inte den upptagne pralinen så är det nära vänner vars pojkvänner har massa åsikter. I ett fall är det min kompis som är den svartsjuke. Jag trodde, i min naiva ådra, att jag skulle ”förlora” mina vänner till sekten moderskap men istället hamnar jag i ett svartsjukt slagfält som gör att Stockholms blodbad verkar ynkligt. Nära vänner ser jag knappt röken av längre och bortförklaringarna köper jag inte. Den ena kan inte slappna av ute på stan för att hon måste hem och ”kontrollera” sin andre hälft. Den andra har en partner som helt plötsligt är svartsjuk på mig, den bäste vännen. Jag undrar bara när tålamodet tar slut? Man visar hur man vill bli behandlad. Och det här inlägget är väl mitt sätt att säga att jag inte tänker vara nummer två längre – inte i någon relation.
Till er med svartsjuka partners; Skynda er för fan, Ers höghet kallar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar