Ett fotografi, ett fotografi var allt som behövdes sen var hon där igen. Drömmarna som gav henne svettiga påminnelser. Den nervösa påträngande känslan i magen. Hon ville inte känna. Hon ville inte bli påmind. Fuck you!
Dagar som blivit till månader och hon hade gått vidare. Trodde hon. Sen visade någon det där fotografiet. Han bar en vit och rödrutig skjorta tillsammans med vita byxor, ett foto hon aldrig tidigare sett. Ett foto som fick hennes ben att skaka, en kropp som skrek och en själ som skapade bilder för henne. Bilder hon inte ville se. Bilder som aldrig skulle bli av.
Det slutade tragiskt. Kanske var det därför allt var så svårt. Hon hade raderat hans nummer, hans sms och förträngde minnen av hans samtal. Hon visste att de varit förälskade i varandra. Det hade hon aldrig tagit miste på och han hade berättat att han gillat henne. Sen tog han en trasa och suddade ut henne som en skitig bilruta. Inte ett ord, inte ett ljud utan bara gick vidare med kvinna nummer ett. Slutet hade varit smutsigt, inte schysst från någon av dem. Men det var han som handlat på det vidrigaste sättet. Det kunde ha blivit så bra.
Gud vad hon hatade honom. Fan vilken idiot han var. En riktigt skitstövel.
Hon var fantastiskt duktig att ljuga för sig själv…Fuck you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar