Storm.

Jag undrar fortfarande varför han stod kvar när det stormade som värst. När mina väggar skakade, när taket ville blåsa av och jag var lika vek som fuktigt trä så var han stammen. Det spelade ingen roll vad jag sa eller vad jag gjorde. Om jag anklagade eller skrek. Om jag grät och trampade sankmark. Jag undrar fortfarande varför han stod kvar när det blåste, men framförallt finns han också kvar när vinden mojnat…

I truly love you, my angel

Godkänd & lämplig för krigsplacering

Efter att ha landat från min TFG-U utbildning och insett att jag är godkänd och lämplig för krigsplacering, försöker jag ta in allt som skett under veckan. Jag har insett att trots mitt affirmerande, positivt tänkande och hallejuah-moments hann jag inte ens prata med alla. En händelserik vecka är förbi och jag har nog fått en efter-kurs-deppression.

Kapten Holgerssons pedagogiska sida och Kapten Skogsmulles coola inställning gjorde en något tyngre vecka lätt. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv, sett andra människor för vad de är.

Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen att det är över. Jag är glad över att se mina katter igen men jag är ledsen över att skiljas från en vecka i det militära och deltagare jag faktiskt gillat rakt igenom. Däremot är jag tacksam över att deltagarnas extrema skoskav får läka och att jag slipper se rökande föräldrar natta sina barn på mobilen mitt i militära urskogen. Någon mutta får det trots allt vara i det militära.