Det borde va klart nu, jag borde ha svaren, men det har jag inte. Jag trodde att jag skulle vara sårad, att jag skulle vara utelämnad eller kanske rentav förälskad igen. Allt jag känner är likgiltighet. Jag är imponerad hur vi kan hålla isär allt som innebär pengar, sex och vänskap i vår relation. Vi borde vara som gjorda för varandra, vi borde kunna rida ut stormar i ett äktenskap som ingen upplevt på avstånd.
Den här gången lider jag inte. Den här gången sökte jag något annat. Jag älskar dig – för alltid, men inte på samma sätt. Jag är den bästa du aldrig hade…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar