Jag ser hur har krymper din vilja, jag tittar på när han sakta sätter galler på dina fönster. Du har förändrats. Glöden i dina ögon har mattas ut.
Jag saknar den du var. Dina vassa armbågar, ditt lugn att aldrig oroas över något. Hur du tog dagen som den kom.
Nu är dina beslut inte lika starka. Nu funderar du direkt över konsekvenserna. Han lirkar, han ber om förlåtelse. Han upprepar det igen…och igen.
Det är inte kärlek. Jag har sagt det förut, ibland är inte kärlek tillräckligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar