Det känns lite surt att mitt i lanseringen av min bok "Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom" så kliver jag in i ett skov av mild depression men framför allt stark ångest. Jag har ju massor att göra, sådant jag tycker är kul.
Händelserna går inte hand i hand. Det är vår, jag brukar bli lite nere då men inte så här. Inte så att jag inte kan arbetsträna. Jag vacklar ständigt mellan vad som ska göras inför lanseringen och vila. Så jag la upp mitt schema att jag skiter i städning och annat dravel och koncentrerar mig på allt kring boken och vila. Äter gör jag knappt ändå. Är inte hungrig i min ångest. Petar i mig någon morot och kaka med jämna mellanrum och dricker mycket vatten. Jag pendlar mellan datorn och soffan och det fungerar ganska väl.
Det här är ju liksom ingen skitsak jag dragit igång. Beställningarna väller tacksamt in och då måste det sorteras, skickas mejl om vad som ska betalas och vart. Hur enkelt är det med ångest? Men vet för fasiken knappt vilket dokument man har framför sig på datorn.
Däremot försöker jag vända på steken, att se det som en träning. Ta det lugnt i en stressig situation. Om jag gör fel – so what? Dör någon? Nej. Jag lär nu prestationsprinsessan i mig att balansera vad som funkar och inte funkar.
Jag kan inte påstå att det är lätt. Inte lätt överhuvudtaget…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar