En del av mig säger att sätta på mig springskorna. Säga tatt jag inte klarar av kontakten p.g.a. situationen du har, att jag måste vidare. En annan del av mig känner känsla av tillit och trygghet. Framtid och utveckling. Det är den som skrämmer. Landa skulle göra ont.
Det är en knepig situation jag har försatt mig i. Jag har satt mig där helt frivilligt, inget snack om den saken.
Just nu skiter jag i att landa, jag flyger lite till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar