Ett genrep är annorlunda. Inte för att en del upprepas och saker kan gå fel, utan mycket för att se artisterna i full utstyrsel men de ger inte allt – vilket är fullt förståeligt. Mycket ska stämma runt i kring men jag kan inte låta bli att kritisera vår nya arenas service. Inte för att arenan är obekväm eller folket otrevliga – nej utan för en totalt kass service överlag….
Västeråsarna har inte fattat det här. Mello är stort – större än störst. Det går inte att snåla på anställningskostnader eller liknande då. En kiosk som bestod mest i kokt korv med bröd, kexchoklad och ett par olika märkesläsk va allt som erbjöds. Visst om jag förlåter Västerås stad att de inte kan göra som Globen – att sälja en starköl eller två så må väl för sjutton kiosken vara öppen hela kvällen iaf? Men nej – 1,5 timmar senare hade man stängt den. Hur tänker ni – allvarligt? Jag kan heller inte höja en förvåning på ögonbrynet för Västeråsarna är nog i Sveriges särklass tråkigaste publik.
I övrigt kan jag inte ställa mig till riktigt vad som va bra eller inte. Det är i särklass ett bland de bättre startfälten och Mello har hittills varit bättre än förra året. Kanske är det efter jag såg finalen live i Globen 2006 när Carola vann som jag blivit mer dämpad, inget kan toppa det i mina ögon.
Om jag måste tippa startfältet så måste jag säga att jag har svårt att välja ut favoriter. Inte ens Carola kan jag välja för att det är Carola. Jag vet inte om det är för att hon gör duett eller för att hon har understämman, men det imponeras inte. Däremot är de kritikerrosade för låten. Personligen tror jag att jag måste se det från tvn utan att bli märkbart irriterad på saker runt ikring. Säga vad man vill men det är faktiskt så att mycket missas i tv – på gott och ont. Däremot är deras personkemi enorm. Andreas och Carola visste vilken kritik som skulle slå dem i huvudet när de valde att ställa upp igen. Och för att allt inte ska kännas som en tjatig repris väljer framför allt Carola att tona ner sin person. Här är hon ingen jättediva. Snarare en mycket rutinerad körtjej, en senapsgul stormvind som blåser fram runt låtens verkliga klippa – Andreas Johnson. Johnsons insats är imponerande. Han är lugn och samlad.
De andra bidragen så imponeras jag av de dansade rödluvorna. Jag tycker tvillingarna Rongendal gör ett skönt och avslappnat BeeGees nummer. Sanna Nilsen går ut och gör en ballad och är helt ensam på scenen, inte ens en kör. Det är imponerande helt klart. Jag hör hennes röst i helt annat dager. Alexander tycker jag har en härlig låt och en riktigt mysig Jimmy – look. Men it is enough? Nej, jag tvivlar. I stora hela så tycker jag samtliga låtar har någonting, allt utom ”Kebabpizza” som har ett gäng dansande gubbar som jag tror skulle passa bättre ute på dansarenorna i vårt avlånga land.
Är jag Carola mätt? Nej det kommer jag nog aldrig bli men o andra sidan så tror jag att jag har en helt annan åsikt när jag sett allt från tvn. Är jag Carola trött? Nej, jag tror efter denna lördagkväll och i morgon så kommer min blogg heja fram henne. Jag har väl bara en lite längre startsträcka den här gången.
Mitt tips:
Till final: Häggkvist och Johnson, Ola
Andra chansen: Sanna Nielsen, Alexander Schöld (alt. Rongendal, lät tärningen bestämma)
Plus i kvällens genrep:
+ Alla trevliga värdar samt Kristian Luuk
- Förtärningen och försäljningen på ABB Arena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar