Där sitter du med händerna kring ratten. Ser förstrött ut genom rutan på lastbilen.
Du gör det du ska, mer är det inte. Du kan stå i rampljuset, men jag vet att du inte är där.
Du kan le för kameran, men jag vet att du inte bryr dig.
Du har tankar och själ med ett hjärta som slår för mig. Jag känner det, du känner det.
Varför låter du det förflutna vara en karta till allt du gör?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar