Min närvaro i cyberspace

Det kan tyckas att jag skriver här alldeles för lite med tanke på min skrivarbakgrund. För Er som läser tänkte jag berätta kort varför…


Att leva med bipolär sjukdom gör livet till en berg och dalbana. Jag mår förträffligt bra men måste hela tiden lära mig att inte utmana mig för mycket. Jag vill skriva mer här, men just nu måste jag fokusera på en balans i vardagen. Det saknas alldeles för mycket struktur vilket gör att de mindre viktiga sakerna blir satta åt sidan. Klart att min blogg är viktig för mig, men inget är så viktigt som att få bevara hälsan och må bra.

Alltså, jag vill inte sitta här och kleta ut hur dåligt jag mår eller liknande eftersom läget är relativt under kontroll just nu. Men balansen är oerhört viktig och hårfin.
Därför är tiden mellan inläggen långa ibland. Det innebär INTE att jag lagt ner bloggen eller slutat skriva. Jag ber Er bara att ha tålamod.

På återskrivande - snart hoppas jag

Between sheets and cold drinks

Back in the car
And on the dance floor
Much in the bar
And probably when we walked out the door

Then it was everywhere
Between sheet and cold drinks
Stars in our eyes
Feelings we shared


We took in at a hotel
I sneaked out in the morning to my friend
I thought it was it
But the day after you called me again


You text me
And you wonder why I left
Between sheets and cold drinks
That’s how we met


You wanted to see me again
And I said okay
We went out
And spend the night at the same hotel


You filled my heart and emptiness
A couple of nights and I felt so blessed
Between sheets and cold drinks
I don’t give a damn what everyone thinks

I got home with a missing part of my heart
With worlds apart and nights to remember
I miss the sheets around your body
I miss the way you made me feel
Now I wonder if everything was for real…

My same old script but different cast

This is a retake of my life
I was his star for a few nights
Now the roles have changed
I have done it again

After a few days
Same story, it was going to fast
My same old script but different cast

He tried to put
The stars in my eyes
And for a second I loved it
But than I knew it was all lies

The day after he did it again
I was fooled enough
To let him do the same

Camera and I was on
Why didn’t someone let me be warned?
We live worlds apart and why bother, it won’t last
It’s my life with the same script but different cast

Now he lays the stars in another queen’s eye
I want to warned her that it is all lies
But he keeps on pretending and hurts what comes around
I think that it is himself that are lost and not found

The way that I cried when he broke my world in two
When the stars were gone and all I could see was cloud
I forgive myself and tell me it was because of him
And that I haven’t learned from my past
My same script, just a different cast….

Kommentarer till min Amelia Artikel. Tack alla!

Man vet med säkerhet att Bipolär sjukdom inte endast kan bero på upplevelser i barndomen, dåligt föräldraskap eller personlig svaghet

Kommentarer Amelia

Bra gjort i Amelia! :) Bra läsning! U rock! / Maria Åstedt

Åh vad kul. Cecilia Asp är med i Amelia i en modig artikel! / Ann Ljungberg

Cecilia - har nu läst din artikel och kan bara säga att den är mycket bra. Har haft en nära kär med samma diagnos så jag vet allt för väl vad det innebär. Stor styrkekram till dig och lycka till med boken. / Desirée Fredlund

Ja, visst är det en viktig artikel. Det finns helt säkert många som kan känna igen sig, tack för att du ville berätta! / Desirée på Amelia

Kul du är med i tidningen Amelia!
Skulle du vilja fråga tidingen Amelia om Föreningen Balans kan få en pdf-fil (www.foreningenbalans.se) - till vår hemsida - på intervjun med dig och gärna ett ex av tidningen. / Gunilla Malm, Föreningen Balans

Go Cissi!
Ska köpa tidningen så jag kan läsa artikeln.
Kämpa på gumman! Jag tror att du kan hjälpa många med ditt engagemang.
Kramar "statoil"-Ida

Ur diskussionsforumet på Amelia:

Bipolär sjukdom

Jag läste artikeln om Cecilia. Vill bara säga att det är så starkt av dig att berätta din livshistoria! Jag känner själv en som har bipolär sjukdom och jag tror att hon kommer känna en enorm styrka efter att hon läst ditt brev!
Elsa 2011-05-27 10:37

Håller med!
Jag håller med Elsa, och vill verkligen tacka Cecilia för att du berättar om det här. Jag har en person i min närhet som också genomgått många svåra år utan diagnos, men nu är det äntligen klart och han har fått medicin. Vi måste börja prata om det här!
Beata 2011-05-27

Från Facebook ang. min text på Amelias hemsida
Grattis, bra jobbat!  / Katja Westerholm

Jag tycker du är oerhört modig som berättar - det är inte alla som vågar utan bara sluter in sig! Jag frågar först - kan jag dela med mig av detta till alla mina FB vänner? Jag vet att det finns fler som behöver höra din berättelse.
Vissa berättelser berör mig oerhört mycket och denna berättelse gör mig väldigt ödmjuk inför de problem som vi människor lever i. Cecilia är för mig en underbar tjej som drabbats av en sjukdom som många av oss inte förstår sig på. Läs berättelsen och kom ihåg - det finns många bakomliggande orsaker till att personer i vår omgivning inte alltid beteer sig "normalt" Vi behöver ta reda på orsaken innan vi dömer! Tack C / Kramisar Carita Widjeskog
Allt syns inte på utsidan..tack Cecilia att du delade med dig av din berättelse..rörd.. /Ulla Benerbäck

Jag har läst på din blogg o tycker du är så härlig.... Kram o lycka till med allt. / Ulrika Lusth

Bloggen

Elwah sa...
Såg din text på Amelias hemsida men har inte läst artikeln i tidningen. Ville ändå passa på att säga tack för att du valde att publicera. Jag uppskattar all information jag får, men speciellt personliga erfarenheter. Har upplevt dem som mest hjälpsamma trots att sjukdomen är olik för alla. Men tack än en gång, det är inte lätt att hitta ordentlig information om just den här diagnosen!

Mycket bra skrivet Sunshine ♥ ...Grattis till dig :) /  Madeleine Norgren

Våga vara dig själv hjärtat!! Var stolt och fortsätt skriva!! Kommer att följa dina spår:) / Carita Widjeskog

Jag känner igen det där, har gått igenom samma sak och äter medecin fortfarande, inte många som förstår, men det gör jag!! / Pirjo

Bra skrivet ! / Thomas Gardh

Grattis !!!! Jäkligt bra skrivet av dig !!! / Kristiina Malinen

Väl skrivet på Amelia, duktiga elev! / Hans-Olov Öberg

Boktext på nätet

Klicka på länken så ser du en ihopklippt del och smakprov ur min kommande bok "Med mitt liv i mina händer". Publicerad på tidningen Amelias (nr 12)  hemsida i samband med reportaget om mig.

http://www.amelia.se/artiklar/2011/min-sjukdom-sitter-i-jaget/index.xml

IT´S MY LIFE. REMEMBER THAT WHEN YOU TALK ABOUT IT.

För ett litet tag sedan satt jag och skrev på en artikel om min bipolära sjukdom. Jag hade bestämt mig att jag ville publicera den för att skapa en förståelse kring fördomar mot psykisk ohälsa. Artikeln gick ganska fort att skriva, den blev klar på mindre än en kväll.


Jag mejlade den till flera tidningar och fick napp direkt av flera tidningar men valde ett samarbete med Amelia. De hade blivit stormförtjusta i texten och undrade om de fick göra ett reportage om mig. Just då, hade jag tänkt mig att tjäna en extra slant så jag funderade… i ungefär ett par minuter. Syftet var det samma i vilket fall och jag tackade ja. I samma stund erbjöd sig Amelia att trycka en text ur min bok jag skriver på som skulle vara med i tidningen. Dock p.g.a. platsbrist bestämde vi oss för att lägga den på hemsidan istället.


Jag bestämde mig ganska snart för att intervjun skulle vara så öppen som möjligt. Det skamsna, fula och skulden i t.ex. en manisk episod med många manliga ligg, skulle läggas ut på bordet. Folk skulle få veta att allt det där förvirrande i depressionen, att jag legat i sängen i och stirrat i väggen i dagar, suttit på dusch golvet och gråtit i timmar eller att jag var på väg att ta självmord, att självmord inte är fegt utan en sjukdom. Allt det där som bipolära människor skäms för.


Jag tillhör en av dem som inte skäms eller känner skuld alls idag. Jag har bearbetat mycket i terapi och i och med det accepterat det jag gjort och vem jag är. Utöver det har jag accepterat att jag lever MED bipolär sjukdom. Att leva MED innebär att jag tar sjukdomen i handen och går med den. I stället för att stånga mig blodig mot det jag mår dåligt av så samsas jag med sjukdomen så gott det går. För utan acceptans så går det inte, oavsett som anhörig eller drabbad.

Man kategoriserar oss som ”psykiskt sjuka”. Jag avskyr det uttrycket. Samlar vi ihop patienter med artroser, hjärtfel och hjärntumörer som ”fysiskt sjuka”? Detta fenomen gör att samhället jobbar emot en grupp människor med förtal och fördomar.
Det nya begreppet bipolär sjukdom istället för manodepressivitet är något jag lagt märke till. När jag berättar för någon att jag lever med bipolär sjukdom så frågar de oftast vad det är. När jag säger manodepressiv då backar människorna ett par steg. Jag kan riktigt se hur tankeverksamheten sätter igång hos dem.

Varför gick jag då ut och gjorde det här reportaget för så många läsare?


Jo för att visa att jag är precis som alla andra trots att jag är bipolär. Orden psykiskt sjuk klingar hårdsmält i andras öron. Men jag känner mig inte mer annorlunda än du.


Jag kan inte säga att jag är framme vid ett fullt tillfrisknande, sjukdom är trots allt kronisk, men är en god bit på väg. Och det är absolut en början på resten av mitt liv.

Ang. Reportaget i Amelia nr. 12, 26 maj. En bild som ej publicerades

Här är den fjärde av de fyra bilderna som skickades in till Amelia ang. mitt reportage, som inte blev valt för publicering.


Jag vill med detta foto skicka ett varmt och öppenhjärtligt tack till Frilansjournalisten Erik Andersson. I fyra timmar satt vi och pratade. Jag upplevde honom som ödmjuk, detaljerad och genuit intresserad av mig och det jag hade att berätta.
Jag har synts flitigt i media av olika sammanhang och Erik är den bäste jag stött på - helt klart. Jag ger honom mina allra varmaste rekommendationer.


Foto/Upphovsrätt:

Erik Andersson
Frilansjournalist - skribent och fotograf


Ni hittar honom på http://www.eafrilans.se/